Sitsar

Att det kan vara stor skillnad på sitsar har jag vetat länge.

Jag har nu än en gång smärtsamt blivit påmind om detta faktum. Nelos standardsits som sitter i klubbens Viper 51 ger mig skavsår från bakre kanten. så nu har jag två sår på vardera skinka. irriterande!

I min gamla tävlingskanot har jag en sits som går att köra utan problem, den har lite rundad bakkant. VKV:s träsitsar brukar funka bra. I Spica (Struer) sitter där en plastsits på botten där man sitter för lågt för min del, fast utan skav.

Jag har testat rotationssits men aldrig kört hårda intervaller med den. Jag undrar hur trycket blir från en sådan sits?

Jag gillar att sitta högt då man kan attakera vattnet mer ovanifrån och får därigenom mer kraft. Det blir ju lite knepigare med balansen men det är en vanesak. I C-kanot (se bild) kommer man verkligen högt och kraften i ett C-drag bör ju därför bli kraftigare än vid kajakpaddling.

Träning

Det har blivit lite olika typ av träning senaste veckan. Jag satt i kanoten ca 2 h i söndags som kursledare för motionspaddlingen. Mån 10x3 min vilket kändes bra. Ons testade jag på ett nytt pass 6(40/140) men för min del var det för lång vila. Det var svårt att komma in i rätt rytm. Antagligen har jag inte utvecklat tillräckligt mycket styrka för att köra max i 40 sec.

I tisdags blev det styrketräning i trädgården med redskap jag hittade på vägen och kroppsövningar. Jag tog även fram skivstången (bara stången, 20 kg) och mina gamla klätterremmar som man kan göra pullups och liknande med. annars var det hopp upp och ner från en mur, bollande med järnrör, skivstångsvarianter, chins i min tall, "the pistol", puschups, utfall, enarmsaxelpress med skivstång, plankan, etc. Det var mycket bålstabilitet och kroppen blev rejält öm efteråt. Det var helt klart roligare än att gå in i gymet en sommarkväll så fin som denna var.

Barfotalöpning

För några år sen var jag på en idrottsmedicinkurs i Lund. När vi talade om fotskador så var en av teorierna att löparskor som stabiliserar och dämpar mer skadar än hjälper. Varför springer de afrikanska löparna så fort fast de inte använder skor över huvud taget?
Kan det vara så att foten stabiliseras mer utan en stabiliserande sko?
Den moderna löparskon uppfanns på 60-talet och spred sig med ett fantastiskt utbredningsområde. Antagligen har man tjänat ganska bra pengar på skorna.
Innan detta så var man tvungen att springa utan dämpning eller barfota. Det kanske är mer naturligt att springa barfota?

Tekniken förändras vid barfotalöpning. Istället för att sätta i hälen först så sätter man i framfoten. Detta ger en ganska mjuk stil som tvingar kroppen att mer använda musklerna runt fotleden istället för att fokuseras högre upp på knä och höfter. Det bör alltså ge färre skador, tex hopparknä.
Det verkar som en trend börjar smyga sig fram i världen där barfotaträning är den gemensamma nämnaren. Det säljs speciella barfotaskor, Five fingers som också finns i kanotkretsar. Det har även startats stilar som främjar barfotalivet och den gamla filosofin naturalismen se movnat. plus en film.
Jag vill också rekommendera en annan blog som bla tar upp ämnet, Liljeros träningslog.

Även hos kanotister finns det teorier om skor och paddling. Många använder neoprenskor eller sandaler men jag tycker det blir för trångt och man tappar känslan mot kanoten. Jag har alltid paddlat barfota. På vintern har jag försvarets gamla ullstrumpor. Kanske kan ett par Fivefingers fungerar? Får se om jag kan spara ihop pengarna ca 1000:- Om inte annat så kan jag ju springa i dem.

Resistansträning

Jag paddlade tre minutersintervaller igår. Det var länge sen jag körde med resistans (motståndsträning) så jag band fast två innebandybollar i ett snöre och trädde det runt kajaken så att bollarna låg under båten. Det blev 3 set med och 4 utan motstånd.
Det är rejält tungt så jag förstår att det kallas styrketräning i kanot. Musklerna får aktivera varenda motorisk enhet för att få till det. Pulsen kommer inte heller upp så mycket som den brukar. När man sen tar bort bollarna så fullkomligt flyger kajaken iväg. Det känns helt fantastiskt lätt, ett tag, sen blir det jobbigt igen. Fast hastigheten ökar och likaså pulsen.
Det kändes som ett bra pass fast jag inte behövde hålla på så länge.

Jag träffade Lars-Åke

Jag träffade på Lars-Åke när han höll på att packa kajaken. 3 Ikeakassar med prylar fick han med sig. Han ska vara med på en tur runt Öresund. Det blir en gemensam tur med svenskar och danskar. Så igår kväll Paddlade han över sundet mot Helsingör för att fortsätta halvvägs till Köpenhamn för övernattning. Sen ska de övernatta på en ö och därefter korsa sundet igen längs öresundsbron som går mot Malmö. Därefter ska de upp mot Landskron och till ön Ven.
Det blir en ganska lång runda om det nu går att genomföra hela turen. Det kommer nämligen att blåsa kraftigt så alternativet kan bli att bli strandsatt nära en Dansk pub.

Världen bäste kanotist! Idag!

Naturligtvis så måste även jag nämna och gratulera Anders Gustafsson till segrarna i Ungern helgen som gick. Anders har kämpat i många år och vann nu både 1000m och 500 m i denna världscuptävling. Denna helg var han världens bäste kanotist då konkurenterna var de bästa att få tag på.
http://www.andersgustafsson.net/
http://www.youtube.com/watch?v=V40Dlpu8HcI


En annan dag kanske det blir jag :)

Återhämtning efter skada

Jag fick en fråga angående vila vid skador, och absolut vila.
Det är en fråga som är ganska stor. Det första jag tänker på när det gäller att avhålla sig helt från träning är efter hjärnskakning och vid infektion i kroppen.
Hjärnskakning händer väl inte så ofta vid slätvattenspaddling men kanske då och då vid forspaddling. Vid lättare hjärnskakning får man träningsförbud minst en vecka. Hjärnan behöver vila för att inte få bestående men.
Infektion är destu vanligare och drabbar väl oss alla i form av förkylning el annat. Det kan bli alvarliga problem om man börjar träna för tidigt. Jag tror att det är vanligt att börja träna innan infektionen (förkylningen) är helt borta.
Jag själv råkade ut för en rejäl "smäll" då jag började träna för tidigt. I februari i år trodde jag att förkylningen/influensan var över och sprang en runda på5 km. Jag tyckte att det var konstigt att pulsklockan visade närmare maxpuls fast jag höll lågt tempo. På natten vaknade jag med molande huvudvärk senare nästa dag blev det värre och smärtan spred sig ner i ryggraden hela vägen ner till bäcknet. Jag blev även stel i nacken.
Eftersom detta är klassika symtom på hjärnhinneinflammation så blev det lasarettet nästa. Detta kan sprida sig till hjärnan och påverka dess funktioner och om det är bakteriellt så är det rent av livsfarligt. Nu visade det sig att det var en infektion som letat sig in till hjärnhinnan så det gick över av sig själv efter några dagar. Träningsförbud två veckor.
En annan komplikation som kan uppstå är hjärtmuskelinflammation.
Alltså träning och infektion är ingen bra kombination.

När det gäller vila från problem i rörelseapparaten så är det svårt att säga något generellt. Alla är olika och smärtproblematiken likaså.
Frakturer läker på ca 6 veckor och då hade jag vilat för att få en bra läkning. Annars så är total vila sällan bra utan man behöver viss rörelseträning för att främja läkningen. Allt som inte gör ont brukar funka. Det är dock bra att konsultera någon som kan hjälpa till med rehabträningen. Det kan vara bra att fokusera på speciella muskler och utelämna andra för att optimera behandlingen.
Det var ett program på TV där man visade hur vanligt det var att på fotbollsklubbar så fanns det en burk smärtstillande medicin som man knaprade likt godis. Man tog en tablett och sen gick det att spela igen, tills det var dags att operera. Jag vet inte hur vanligt detta är vid paddling men jag kan tänka mig att det förekommer. Flera års träning och så mycket tid som lagts ner kan inte spoliera ett mästerskap, eller?
Idrottsmedicin är knepigt och kanske inte helt etiskt. Kajsa Bergkvist (höjdhopp, kanotister vet ju inte om andra sporter) lär ha fått en spruta smärtstillande medicin intill hälsenan innan den tävlingen där hon slet av senan helt. Kanske hade det gått och kanske hade hon vunnit. Frågan är hur dessa kroppar ser ut efter 20 år. Vad som är rätt eller fel det vet inte jag.

Alternativ träning är ett bra alternativ och vila/återhämtning är väldigt viktigt. Det är under vilan kroppen bygger upp och överkompenserar den ursprungliga styrkan. Då kroppen får för lite vila bryts man bara ner. Dvs bara träning bygger inte upp någonting.
Det kan vara svårt att våga vila!

Jag var en av ledarna i helgens motionspaddlingskurs som klubben hade.
Långfärdspaddlarna vill lära sig mer om paddling och hur man hanterar rankare båtar.
Ett stort inslag var också teknik. Långfärdspaddlarna hos oss använder mest plattpaddlar och även eskimåpaddlar. Så vingpaddelteknik eller tävlingsteknik ingick i kursen.
Tekniken är inte helt enkel att lära ut speciellt på vuxna. Men efter ett tag hade mycket av det mest väsentliga fastnat. Det jag upplever vara svårast med tekniken hos de som provar för första gången är att få till bålrotationen och att låta bli att använda påskjutsarmen som vid bänkpress.
Vi körde också uppstigningsteknik i motionskajak. Det var kallt i vattnet (ca 12-13 grader) så det var anbefallt våtdräkt. Alla hade våtdräkt utom jag (äger ingen). Övningen gick förvånansvärt bra. Alla lärde sig göra uppstigning ensam i havet. Det var ganska lugnt men det kommer alltid vågor där. Vi var flera instruktörer så det var inte tänkt att jag skulle visa uppstigning men jag kunde inte låta bli att hoppa i. Jag valde dock ett djup upp till midjan men det var kallt ändå.

Eftersom jag paddlar året runt vill jag vara säker på att jag kan komma upp i kajaken, även min tävlingsbåt. Därför övar jag alltid uppstigning varje år så tekniken sitter där när det verkligen gäller. Att man har klarat det en gång på en kurs är ingen garanti för att det funkar i ett skarpt läge.
Öva ofta!

Kanothus

Jag håller på att bygga ett kanothus! Nästan i alla fall. Det är en lång låda som jag ska ha kanoten i. Lådan ska samtidigt fungera som bänk längs muren och sen bli den nya grillplatsen.

Bloggandet ger resultat. Det är några stycken som har hittat mina sidor, denna blogg och hemsidan https://sites.google.com/site/kanotskador/Home

En person har även skickat epost fysiomi(snabela)gmail.com och frågat om kanotrelaterade smärtproblem. Jag kan inte ta upp det här pga sekretessen men eftersom kanotskador är det jag vill veta mer om så går det bra att maila.

Jag lärde mig paddla hos Helsingborgskanotisterna i början av 80-talet (minns inte om det var 80 eller 81). Sen dess har jag paddlat varje år i sundet. Våg och blansträning har kommit naturligt och leken har varit ett stående inslag, liksom uppstigningsträning från vattnet. Att gå ut i en storm och surfa i motionskajak är väldigt kul och utvecklande. Vågornas kraft lär man sig att respektera plus att man lär sig när man inte ska gå ut. En väldigt bra balansträning är att leka i vågor. Att sidledes låta sig glida med en brytande våg till stranden är fantastiskt rolig. Hela båten bara skakar och vibrerar samtidigt som man lutar sig med all kraft på paddeln för att hålla balansen. Visst det blir ju bad ibland men det kan vara kul att simma också.
En annan förmån är närheten till Danmark. Det är 4 km dit och det går att paddla över ganska snabbt, under en halvtimme. Efter att ha "turat" och gått iland på den svenska sidan så smakar den danska välkylda (efter att ha rullat runt på botten) ölen extra gott. Det ska tilläggas att turen till Danmark bara sker vid stilla vatten. Det är nog problem med all sjöfart.
Tävlingsträning har alltid skett i norra hamnen där det är någorlunda stilla. men vi kör även träning i havet. Att köra tävlings K2:a (Struer Makker) i vågor är en häftig känsla.
Vi har nyligen till klubben köpt Nelo Viper 51 & 55, vilka är de bästa kajaker jag testat i havet. Man har samma inredning med sits och roder som nelos tävlingsbåtar så tekniken kan optimeras på bästa sätt. Den är tillräckligt bred för att kunna köra utan att tänka på balansen samt att fören har extra stor volym. Volymen gör att båten inte går igenom vågorna på samma sätt som traditionella kajaker.
Men med min tävingskajak paddlar jag i Saxån för att slippa tänka på balansen.

Paddlar till kurs

Igår hjälpte jag till att montera några nya vingpaddlar som klubben ska ha. Vi köpte dem hos Sivens firma http://www.paddelkraft.se/ i Malmö. Märket är Kajner och de verkar vara av bra kvalitet.
I morgon lördag ska jag vara kursledare på klubben. Vi ska ha en kurs som vi kallar motionspaddling. Helsingborgskanotisterna är en gammal förening som startade 1936 och tidigare var det mycket tävling i klubben. Nuförtiden har det blivit övervägande långfärdspaddling förutom en skara på 3-4 st paddlare som vill träna och tävla. Intresserade börjar dock se tjusningen av att träna i kanot och därför har vi nu denna kurs.
Det kommer att bli mycket teknik och en del träningsupplägg.