Kanotmedicin flyttar nu till en ny adress.
http://kanotmedicin.wordpress.com/
Välkommen att fortsätta resan där.
måndag 2 november 2009
torsdag 29 oktober 2009
Rörlighet och stabilitet
Rörlighet och stabilitet, är det motsägelser eller synonymer?
För att kunna utöva sin idrott, så även paddla kajak behövs stabilitet och rörlighet. Något som brukar uppstå hos de som bara håller på med sin specialidrott är att de förlorar rörlighet i vissa moment och det uppstår instabilitet vid andra rörelser. Vid paddling stelnar kanotisten gärna till i ett läge med framåtböjd bröstrygg och framskjutna axlar. Det sittande läget anpassar muskulaturen så höftböjarna blir svåra att räta ut vid stående.
Inom idrottsmedicinen arbetar man ofta med att korrigera dessa problem. Syftet/målet är att uppnå en normal rörlighet och grundstyrka som orkar stabilisera lederna inom det normala rörelseomfånget. Ett vanligt problem är att skuldergördel blir stel och smärtfull. Länken nedan visar ett bra sätt att jobba med rörelseomfånget i skuldergördeln. Det ser mycket lättare ut än vad det är.
Känslomässiga kanotister
Hur är det egentligen med personligheten hos kanotister? Vad är det för typ av människor som söker sig till att sitta i en liten sardinburk kallad kanot? Det jag kan tycka mig se är att det gärna söker sig ensamvargar och starka personligheter som vill gå sin egen väg. Den typiske lagsportaren brukar inte vara långvarig.
I en studie gjord 2004 kallad "Personality in high-risk sports athletes" jämnfördes högrisk sporter och lågrisksporter samt icke sportande. Till högrisksporter räknades bla forskanotister och till lågrisksporter slätvattenkanotister. Det användes en skala som kallas "the big five observer scale" där man ser på energy, acceptability, conscientiousness, emotional stability och openness. Vid vissa av testerna såg man signifikanta skillnader bla på emotional stability. De högsta resultaten låg hos högrisk idrottare. De kan bättre kontrollera sina känslor, de kan också bevara lugnet vid riskfyllda situationer och vid plötsliga förändringar. Lågrisk idrottare fick en lägre bedömning, men fortfarande hög. Skillnaden var dock signifikant. Vid tävlingar har lågriskidrottare behov av emontionell kontroll men de är mer känsliga för förändringar etc. Icke idrottare kan beskrivas som ostabila, otåliga, spända, ångestfyllda etc. De fick även den signifikant lägsta poängen.
Som kanotist får man väl själv bestämma på vilken nivå som passar bäst. Gillar man att ta risker eller inte. Det kan ju vara på gott och ont att kontrollera sina känslor. Inbundenhet är ju en risk, kan det vara samma som en ensamvarg? Den mest öppna vid undersökningen var lågriskidrottaren. Dimensionen Openness var alltså den omvända.
Undersökningen är intressant och jag tycker att den stämmer ganska väl med min uppfattning om folk. Nu ska jag bara ta reda på var jag själv befinner mig på skalan. Jag har funderingar på att surfa efter en färja i sundet, det borde ge svar.
I en studie gjord 2004 kallad "Personality in high-risk sports athletes" jämnfördes högrisk sporter och lågrisksporter samt icke sportande. Till högrisksporter räknades bla forskanotister och till lågrisksporter slätvattenkanotister. Det användes en skala som kallas "the big five observer scale" där man ser på energy, acceptability, conscientiousness, emotional stability och openness. Vid vissa av testerna såg man signifikanta skillnader bla på emotional stability. De högsta resultaten låg hos högrisk idrottare. De kan bättre kontrollera sina känslor, de kan också bevara lugnet vid riskfyllda situationer och vid plötsliga förändringar. Lågrisk idrottare fick en lägre bedömning, men fortfarande hög. Skillnaden var dock signifikant. Vid tävlingar har lågriskidrottare behov av emontionell kontroll men de är mer känsliga för förändringar etc. Icke idrottare kan beskrivas som ostabila, otåliga, spända, ångestfyllda etc. De fick även den signifikant lägsta poängen.
Som kanotist får man väl själv bestämma på vilken nivå som passar bäst. Gillar man att ta risker eller inte. Det kan ju vara på gott och ont att kontrollera sina känslor. Inbundenhet är ju en risk, kan det vara samma som en ensamvarg? Den mest öppna vid undersökningen var lågriskidrottaren. Dimensionen Openness var alltså den omvända.
Undersökningen är intressant och jag tycker att den stämmer ganska väl med min uppfattning om folk. Nu ska jag bara ta reda på var jag själv befinner mig på skalan. Jag har funderingar på att surfa efter en färja i sundet, det borde ge svar.
tisdag 15 september 2009
Snurr!
Nu har jag testat den nya rotationssitsen ett tag.
Det var inte så vingligt som jag befarade. Det känns förstås lite avigt när man ska vända båten. Kanoten går åt ett håll och sitsen åt ett annat. Men jag kom snabbt in i det och jag tycker mig ha nytta av den för att få en mer effektiv teknik.
Nu kommer rotationen att vara där genom hela träningspasset.Jag har tidigare märkt att med min fasta sits så glider (roterar) man bra i början av passet men när det sen blir fuktigt så blir det för mycket stopp i rotationen. Jag har dock ej testat med teflon som många använder.
Vi får se hur det går.
Det var inte så vingligt som jag befarade. Det känns förstås lite avigt när man ska vända båten. Kanoten går åt ett håll och sitsen åt ett annat. Men jag kom snabbt in i det och jag tycker mig ha nytta av den för att få en mer effektiv teknik.
Nu kommer rotationen att vara där genom hela träningspasset.Jag har tidigare märkt att med min fasta sits så glider (roterar) man bra i början av passet men när det sen blir fuktigt så blir det för mycket stopp i rotationen. Jag har dock ej testat med teflon som många använder.
Vi får se hur det går.
torsdag 20 augusti 2009
Nya länkar
Jag har lagt in lite nya länkar. Bla om alternativa träningsmetoder som jag tycker är ett väldigt intressant ämne.
tisdag 18 augusti 2009
70/20
Jag var ute och körde 2(10x70/20). Det är ett pass jag gillar. Pulsen är hög men man klarar sig utan mjölksyra. Mycket effektivt! Det svåra är att inte köra för fort under de korta 70 sekunderna.
Jag har nu beställt en rotationssits. Jag har länge funderat om en sådan kan hjälpa mig med mitt benarbete och bålrotation. Tror det kan funka eftersom jag har svårt speciellt på ena sidan.
Efter att ha gjort en rörelseanalys på mig själv både i kanoten och på land så har jag kommit fram till att jag är svagare i vä ben. Framför allt i gluteerna och låret. Under paddlingen trycker jag mer ifrån med underbenet/foten än resten av benet. Jag har försökt försöka hämta kraften uppe ifrån höften och gluteerna men då jag tappar koncentrationen ändras tekniken tillbaka till fel rörelsemönster.
Första gången jag märkte styrkeskillnaden i benen var vid benböj med skivstång. Då jag stod framför spegeln så såg jag hur tyngden gick över till hö ben och bäckenet började rotera. Jag är nu alltid noga med att lägga lika mycket tyngd på båda benen.
Det ska bli kul att prova sitsen. Får se hur det påverkar balansen.
Jag har nu beställt en rotationssits. Jag har länge funderat om en sådan kan hjälpa mig med mitt benarbete och bålrotation. Tror det kan funka eftersom jag har svårt speciellt på ena sidan.
Efter att ha gjort en rörelseanalys på mig själv både i kanoten och på land så har jag kommit fram till att jag är svagare i vä ben. Framför allt i gluteerna och låret. Under paddlingen trycker jag mer ifrån med underbenet/foten än resten av benet. Jag har försökt försöka hämta kraften uppe ifrån höften och gluteerna men då jag tappar koncentrationen ändras tekniken tillbaka till fel rörelsemönster.
Första gången jag märkte styrkeskillnaden i benen var vid benböj med skivstång. Då jag stod framför spegeln så såg jag hur tyngden gick över till hö ben och bäckenet började rotera. Jag är nu alltid noga med att lägga lika mycket tyngd på båda benen.
Det ska bli kul att prova sitsen. Får se hur det påverkar balansen.
måndag 10 augusti 2009
Gymnastiska stabilitetsövningar
Det var ett tag sen jag skrev något men nu är det dags igen.
Härom dan var jag ute och paddlade som vanligt. Planen var 500m:s intervaller. Passet blev något annorlunda än vad det brukar. Det var en högsommardag, 26-27 grader och solsken och jag körde iväg för en som jag trodde svettig träning. Precis innan jag lastade av kajaken från bilen så mulnade det på och lagom till att jag var på vattnet så var sikten ca 50 m pga regn. Det fullkomligt vräkte ner som om någon hällt en spann över mig.
Det finns ju ett uttryck som säger att det inte finns något dåligt väder utan bara dåliga kläder. Jag testade en annan variant, shorts och utan kapell. Att köra med bar överkropp gick bra förutom att regnet piskade som en sån där populär spikmatta på ryggen. Att glömma kapellet var mindre lyckat, då jag var tvungen att tömma kajaken två gånger under passet.
Det finns ju ett uttryck som säger att det inte finns något dåligt väder utan bara dåliga kläder. Jag testade en annan variant, shorts och utan kapell. Att köra med bar överkropp gick bra förutom att regnet piskade som en sån där populär spikmatta på ryggen. Att glömma kapellet var mindre lyckat, då jag var tvungen att tömma kajaken två gånger under passet.
Det var dock en häftig naturupplevelse. När jag var uppe på land igen slutade det regna, så klart!
Jag har idag precis kommit in från ett pass med mina remmar med fastsatta handtag för vardera h
and, ungefär som romerska ringar.
and, ungefär som romerska ringar. Det är en förvånasvärt effektiv och jobbig träning. Handtagen hänger ungefär en meter över marken och man kan göra en massa övningar från den höjden. Liggande dragövningar, pushups, chins etc. På mitt jobb (sjukgymnast) funderar jag på att skaffa ett liknande redskap för att använda som stabilitetsträning efter skador. Det används även på hög elitträningsnivå.
På den norska sidan Olympiatoppen får man förresten fantastiskt bra träningstips. Allt från lätta till omöjliga. + kajaktenikvideo.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)